“Den mest grundläggande av alla mänskliga behov är behovet av att förstå och bli förstådd. Det bästa sättet att förstå människor är att lyssna på dem. ”
~ Ralph G. Nichols – Ralph G. Nichols
VAD ÄR ATT LYSSNA?
Att lyssna verbalt liksom icke verbalt är en nyckel till framgångsrik kommunikation. Grunden är i all kommunikation är närvaro och kontakt. Men det finns också tekniker och mönster som ökar förståelsen för hur andra fungerar och tar emot information. Genom att ha kunskap om hur olika människor ”bygger sina inre kartor” och utifrån dem ser, tolkar och bemöter världen har du större möjlighet att lämna din egen tolkningsvärld för att istället sätta dig in i andras. Att möta en människa där hon eller han är skapar den bästa möjlighet för kontakt, goda relationer och påverkan.
Du kan lyssna på 3 nivåer:
- Lyssna utan att direkt ta in vad som sägs.
- Lyssna utifrån din egen agenda eller tolkning av vad som sägs.
- Lägga undan din egen agenda och filter, och så att säga sätta dig själv åt sidan för att verkligen lyssna med nyfikenhet på hur den andra tänker och tolkar världen.
Här nedan presenteras några mönster som du kan lyssna till för att förstå “utifrån den andras karta”. Men först några begrepp inom lyssnarteknik.
Matcha/Missmatcha
När man försöker spegla det verbala liksom det icke verbala kallas det att man matchar den andra. Om du går emot och kontrasterar kan man säga att du “missmatchar”. Det finns tillfällen då “missmatching” är bra och det finns tillfällen då matchning är en nödvändig nyckel i kommunikationen.
Rapport
Förmågan att ställa in sig på rätt våglängd med den man pratar med, verbalt likväl som icke verbalt. Att skapa rapport handlar om förmågan att relatera till andra på ett sätt som skapar förtroende och förståelse, genom att se andras synvinkel och få dem att känna sig sedda, hörda och bekräfta där de är.
Kalibrering
Förmågan att stämma av hur informationen landar hos den eller de som lyssnar, man kan likna det vid att “stämma av”.
Hur kan vi matcha på olika sätt?
Icke verbal matchning
Många menar att i den mänskliga kommunikationen så är det kroppsspråket som dominerar. Kroppsspråket förtydligar dina tankar utåt, den visar på ditt engagemang. Kroppsspråket kan man kortfattat säga består av tre huvudgrupper som interagerar; hållning, gester och mimik. Av de tre grupperna så är det mimik och då i synnerhet ögonbrynens rörelse som enligt experterna har störst påverkan. Som nummer två ligger mungiporna.
I icke verbal matchning, så kallad paralingvistisk kommunikation, matchar du bortom orden via kroppsspråk; kroppens hållning och space i rummet, gester, mimik och tempo och med röst; kvalitet, tempo, melodi, energi etc. Kort sagt genom det som inte uttrycks i ord.
Genom att matcha den du pratar med skapar du en känsla av samhörighet. Det finns många sätt att lyssna och matcha den du pratar med för att förstå var en människa eller grupp befinner sig och skapa förtroende och påverkan. Här kommer några sätt. Mitt tips till dig är att prova ett mönster i taget och notera resultatet.
En aspekt som kan vara av intresse att ta upp i dessa sammanhang är vikten av etiskt förhållningssätt. Att respektera den eller de andras integritet och att syftet är gott för den du matchar och inte beräknande för din egen skull. Kort sagt att du kommunicerar med hjärta, respekt och integritet för din omgivning.
Behov/känslor
Förmågan att lyssna på behov och känslor, det som ofta ligger bakom det som uttrycks. Kortfattat kan man säga att negativa känslor/uttryck står för icke bemötta behov och positiva känslor står för bemötta känslor. Sedan vet man aldrig var eller vem som är roten till det onda.
En effektiv modell för detta är kommunikation – och konflikthanteringsmodellen Non Violent Communication (NVC) som har som fokus att lyssna på behov och känslor. Läs mer om modellen här.
Att lyssna på mönster
Genom att lyssna på olika mönster kan du förstå var den du lyssnar till befinner sig emotionellt och mentalt vilket är en förutsättning för att skapa god rapport. En tumregel är att du måste kunna bemöta någon där den är för att kunna åstadkomma en förflyttning. Samtliga mönster inunder är kontextbundet, dvs du kan vara på ett sätt i en given situation och på ett annat sätt i en annan. Vi har också båda mönstren men oftast är något av dessa mönster dominanta vid ett visst ögonblick. För att göra en förflyttning är det viktigt att veta VAR du är. Därefter prova att röra dig mot det andra mönstret för att skapa en rörelse.
i/ur
Att vara associerad respektive distanserad till det som händer. Är man i, är man i känsla och upplever det som händer inifrån. Är du ur upplever du det som händer utifrån, på distans. För att t. ex. ta en människa ur en obehaglig känsla så är det viktigt att du först matchar den obehagliga känslan i, därefter kan du gör en förflyttning till ur och förhoppningsvis in i något nytt. När en klient känner att det känns rörigt men många olika intryck så matchar vi först den känslan, därefter kan man strukturera upp innehållet på ett papper och sätta upp det på väggen – då skapar du distans, ur.
process/alternativ
En människa som är i process lägger upp saker och ting efter en tydlig struktur a, b, c – det finns en början, ett mitt och ett slut. Den som är i alternativ eller möjlighet associerar mer. Den ena tanken leder till den andra på ett mer impulsivt sätt. Prova att fråga någon: Hur fick du ditt jobb? och lyssna till HUR personen svarar. Kommer svaren som en berättelse, det ena leder till det andra, det kanske beskrivs som en nödvändighet, att det inte fanns något val, berättelsen är linjärt – då lutar det mot en människa som är mer i process. Eller så kan svaret komma som att det var en möjlighet av olika alternativ, kriterier, ett val och berättelsen är inte nödvändigtvis linjär utan mer associativ. Då är det säkert en människa med betoning på alternativ/möjlighet.
Det uppstår många konflikter och missförstånd för att människor emellan inte har förståelse för dessa olika mönster, hur man möter dem och hur man får dessa att samverka på ett bra sätt. Ett exempel är en grupp med ytterst kreativa människor som när jag träffade dem hade tappat all ork efter att i ett år kommit på en massa idéer som de slutligen inte hade färdigställt. Varje gång ett hinder inträffade så tappade de lusten och kom på något annat istället – något roligare. Och så där höll det på. En i gruppen, som var “processare” led alldeles förskräckligt av detta och hade gett upp hoppet om gruppen för länge sedan. För honom var det självklart att ta det projekt man påbörjat och fullfölja det enligt plan först – innan man satte igång med nya idéer. Konflikten i gruppen var väldigt långt gången innan de fick syn på detta mönster och kunde ändra på det.
del/hel
Information kan berättas i delar, mer detaljerat eller mer övergripande, i stora sammanfattande drag. Barn kan i synnerhet vara oerhört detaljerade när de ska beskriva någonting. Det är ofta inte så att man då kan hoppa över till det översiktliga, för det har de inte tillgång till. Vad som fungerat för mig är att jag följer med i detalj ett tag…. och så svängde du till vänster – kalibrering, och då kom du fram till gatljuset … kalibrering, sedan gick du över gatan … kalibrering, och då … etc…. sedan när jag skapat bra rapport i detaljmönstret kan jag röra mig till det mer övergripande … och så var du framme vid skolan. Det brukar fungera! Ett annat tips är att fråga de som berättar detaljerat, att säga samma sak som en rubrik. Den som är mer översiktlig kan göra nedslag i exempel, case etc. som jag t. ex gör just nu.
5 sinneskommunikation
Det mänskliga sinnet bearbetar information i olika ordning genom de fem sinnena, det visuella, auditiva, kinestetiska sinnet, smak och lukt. Genom att lyssna på ord i kommunikationen som, “Jag ser det som en bra idé” (visuell), “Det låter bra!” (hörsel): “Det känns inte rätt” (kinestetisk) kan du höra det dominerande sinnet och matcha det. Till exempel “Så vad tycker du om det du ser?”, “På vilket sätt låter det bra?”, “Vad känner du för den här idén?” Genom att lyssna efter det dominerande sinnet i kommunikationen kan du matcha det och skapa rapport.
Vill du titta på en film om hur vi skapar våra minnen så rekommenderar jag Kjell Enhagers video: Hur vet du att du har blivit bättre? del 1 och del 2.
https://www.youtube.com/watch?v=9othvgXtt5E, https://www.youtube.com/watch?v=ACVJku_h4Og
Är du intresserad av att läsa mer om mönster så rekommenderar jag dig att läsa boken: Words that change minds av Shelle Rose Charvet.
Lycka till!
