Goal Telling

- ett effektivt och roligt sätt att implementera era mål i organisationen!
~ av Harald Moe

Syftet med Goal Telling är få engagerande målberättelser, fyllda med känslomässigt innehåll som drastiskt ökar möjligheten att nå era mål.

//

Oroligt vred han sig i stolen och kände svetten tränga fram på underläppen. Som VD skulle han presentera nästa års mål för sina medarbetare på konferensen kommande vecka. Framför sig såg han gäspande medarbetare med tunga ögonlock och likgiltigt tom blick. Han mindes förra året när de satt oengagerade som ”döda sillar”. Hur skulle han få dem att bry sig om företagets mål, känna engagemang och göra sitt yttersta för att bidra till framgång? Albert Einsteins citat dök upp för hans inre:
”Det finns inget som är ett säkrare tecken på galenskap, än att göra samma sak om och om igen, och ändå förvänta sig ett annat resultat.”

Plötsligt insåg han att han måste göra på ett helt annat sätt än tidigare. Frenetiskt bläddrande bland sina papper på skrivbordet och hittade efter en stund äntligen anteckningsblocket från utbildningen han varit på några veckor tidigare. En flod av tillfredsställelse infann sig när han började läsa noteringarna om att sätta mål på ett annat sätt än han var van vid.


• Man glömmer oftast att addera KÄNSLA till målet, vilket gör att det INTE BERÖR.
• Mål och drömmarna ligger i framtiden, och det är lätt att de förblir i framtiden. Det
gäller att skapa en känsla_ hur det känns … just nu! Hemligheten är att få målet att
kännas som att det redan existerar, att det redan är uppnått. Då skapas en positiv
energi som matchar det man vill uppnå.
• En svensk världsmästare i skidåkning har sagt: ”Du kan inte komma överst på
prispallen om du inte redan upplevt att du varit där …!  ”

Med ens insåg han att han måste få sina medarbetare att uppleva hur det är när målet redan är uppfyllt, och föra in det i nuet för att få den rätta känslan.

Han mindes en artikel som han läst helt nyligen, om ett företag som bjöd alla sina anställda med familjer till Thailand i januari. Anledningen var att de nått ett mål, att under 4 år öka sin marknadsandel inom industriportar från 16 till 25%. De kunde verkligen attrahera känsla till målet. Känslan av värme, sol och bad när det var kallt, snö eller slask i Sverige. Mycket intressant, men hans företag kanske inte hade just de möjligheterna.

Han läste vidare i sina anteckningar.
”- Det finns bara en sorts pengar – Kundpengar! Så alla medarbetare måste bli intresserade av att fokusera på kundernas utmaningar och behov.
– Sälj in målen. Människor fattar sina köpbeslut utifrån känslor, omedvetet och medvetet, Det är känslan som engagerar och får oss att agera! Men när det gäller mål, fokuserar man ofta enbart på logik och glömmer känslan.
Därför är det av stor vikt att skapa känslor som är kopplade till målen, så att medarbetarna verkligen köper målen.
– Kommunikationen till medarbetarna måste prioriteras, så att alla förstår sin del i
helheten, och vill bidra till ett framgångsrikt ekonomiskt resultat.
– Det ekonomiska resultatet är konsekvenser och summan av alla medarbetares
beteenden.”

Ja, just det, tänkte han. Hans blick stannade på det sista ordet – beteenden. De kanske skulle sätta mål på beteende, som leder fram till de ekonomiska målen …?

Ledningsgruppen hade arbetat fram bl.a. Kundfokus som en av sina grundpelare. Han insåg att han och ledningsgruppen presenterat det, men nog inte implementerat det ordentligt, och gett medarbetarna chansen att verkligen “leva” det i sitt arbete. Hur får jag t.o.m. medarbetarna på ekonomiavdelningen att ha mål på beteende som fokuserar på kunderna? tänkte han.

Han kom ihåg en historia från ett framgångsrikt företag i Sörmland. Ägaren och VD:n tyckte själv att det var tråkigt att få fakturor från leverantörer. Om han tyckte det, borde även många av deras kunder känna på samma sätt. De beslutade att med varje faktura skulle man skicka med en karamell eller godis. En liten obetydlig sak kan man tycka, men det blev en mycket positiv åtgärd bland kunderna. Ekonomiavdelningen fick massor av positiv bekräftelse från kunder. Just det skulle inte fungera för deras företag, eftersom alla fakturor var e-fakturor. Med kundfokus, skulle ekonomiavdelningen säkert komma fram till hur de exempelvis kunde göra fakturorna både mer lättlästa, kundanpassade och roliga?

De skulle se till att bryta ner målen per avdelning, och fokusera på vilka beteenden som ledde fram till önskat resultat, för att alla kunde bidra till att företagets totala mål infriades. Då fick de även något konkret att följa upp, ge feedback utifrån och diskutera på avdelningarnas veckomöten.

Han beslutade att berätta tre olika historier, som verkligen berörde honom själv, och som säkerligen skulle skapa igenkänning hos medarbetarna:
– en historia från hans egen privata verklighet, hur han kände när han själv blev behandlad föredömligt som kund
– en målberättelse om hur deras kunder skulle kunna känna när de anlitade företaget
– en målberättelse om hur han själv, och förhoppningsvis medarbetarna skulle känna när de hade uppnått målen, p.g.a. nöjda kunder.
Alla berättelser fyllda av härliga känslor … Han skulle förslå att anlita en extern person, som kunde hjälpa dem med att tala om hur de på bästa sätt kunde göra sina egna målberättelser.

Fingrarna riktigt dansade över tangentbordet. Han kände enorm glädje och såg framför sig medarbetarnas engagemang lysa i ögonen. Det här skulle bli riktigt roligt. Han skulle presentera upplägget för ledningsgruppen redan samma dag. För första gången såg han verkligen fram emot att hålla sin presentation om nästa års mål …
//

Vilka är dina och företagets mål? Vilken historia kan du berätta för att beröra dina medarbetare, skapa större engagemang och öka möjligheten att nå målen?

Lycka Till!

Harald 8 x 6
Harald Moe

”Metafor Mannen”

Harald Moe arbetar med att hjälpa företag och organisationer att skapa bättre resultat genom säljdrivande beteende och kommunikationsutveckling, med hjälp av kraftfulla metaforer. Han är även föreläsare och har bl.a. skrivit boken ”PartyMarketing – enklaste vägen till framgångsrik marknadsföring” som bygger på Festen som insiktsfull och engagerande metafor.

Share This: