“Den mest grundläggande av alla mänskliga behov är
behovet av att förstå och bli förstådd.
Det bästa sättet att förstå människor är att lyssna på dem. “

~ Ralph G. Nichols – Ralph G. Nichols

När jag arbetar med Samtalsfärdigheter på chefsnivå så kommer ofta olika nyckelord upp som en förutsättning för goda samtal; såsom empati, förmågan att skapa tillit, öppenhet etc.. I den här artikeln kan du läsa mer om empati och hur du kan träna den sociala kompetensen i ditt ledarskap.

Empati – en social intelligens

Förmågan till empati ses idag som en ”social intelligens”, en intelligens som är viktigt för ett framgångsrikt ledarskap. Förmågan till empati är en bärande byggsten i förmågan att skapa tillit i samtal.

I artikeln ”Det Nya Ledarskapet kräver nya kompetenser” beskrev jag Ledarskap och kommunikation över tid inom organisationer (läs här…). Mycket har förändrats under de senaste 50 åren som man har forskat inom området i Norden, inte minst inom ledarskap och kommunikation. Det nya ledarskapet kräver helt nya kommunikativa kompetenser varav förmågan till empati hör till en av de mest centrala kompetenserna för att skapa goda samtal.

Empati är något som uppstår i kontakt med andra

Ordet empati kommer från det grekiska ordet ”empatheia”, där ”em” står får ”in” och ”pathea” för ”patos” som i sin tur står för känsla, lidande. Man skulle kunna läsa in ordet som inkännande. Vad som menas med det råder det delade meningar om. Den främsta forskningen som finns inom området är inom socialpsykologi som studerar empati i kontaktsituationer i allmänhet, samt inom personlighetspsykologi som utgår från mötet mellan psykoterapeut och klient.

Empati ska inte förväxlas med sympati som syftar till att hålla med någon, dvs sympatisera – känna medlidande, med någon. Empati handlar om förmågan att sätta sig in i en annan människas situation och upplevelse. Det handlar om att ta emot och förstå känslobudskap. Känslobudskap kan ses som interpersonella, något som uppstår både inom en person och som kommuniceras medvetet eller omedvetet mellan personer, genom ord och kroppsspråk. Att vara empatisk, handlar om att sätta objektets värld i centrum före sin egen tolkning.

Utmaningarna är många

Utmaningarna för empatisk kapacitet och förmåga är många, bland annat god självkännedom om egna reaktioner och förmåga att särskilja dessa och att klara av att hantera sina egna känslor (läs mer om affekthantering i vardagen här …). Det kräver i sin tur en hel del självinsikt och förmåga till differentiering, dvs. förmågan att hålla gränserna mellan det förflutna och det närvarande, mellan den inre och den yttre verkligheten, mellan det egna jaget och den andre. Det kräver att man utvecklat en gräns mellan vad som är den egna personen och vad som är omvärlden, den andra personen. Förmågan att decentralisera sig själv och inta en objektiv syn på sig själv, att observera sig själv i en växelverkan mellan känslomässigt upplevande och intellektuell bedömning är grunden för empati. Bristande objektdistans gör att man kan dras med i en alltför stark och okontrollerad affekt och sugas med i den andres känslor eller stanna kvar i en intellektuell distans, ett försvar som bidrar till att personen upplevs som kylig, intellektuell och distanserad – svår att få en kontakt med. Att dras med i andra människors känslosvall är inte empati. Inte heller att uppfångas av egna reaktioner eller intellektuellt distans.

Empati kräver självinsikt och god emotionell mognad

Vidare kräver förmågan till empati god psykologisk anpassning, emotionell mognad, självkänsla, ansvarstagande och tilltro till andra. Subjektets och objektets inbördes förhållande är också viktig likväl som situationens styrka. Det är också av vikt i en empatisk process och för en empatisk precision hur tydligt objektet signalerar och dels hur hotad observatören eller subjektet känner sig. Vidare krävs förmågan att avläsa många olika informationskällor samtidigt såsom: ansiktsuttryck, gester, röstkvalitet, verbalt innehåll etc. Det krävs också en förmåga att avläsa de kognitiva tankemönstren. Och detta utan att läsa in sina egna tolkningar eller reaktioner hos den andre.

Förutsättningar för empati är förmågan att undertrycka det egna egocentriska perspektivet och att aktivt inta någon annans perspektiv utan att blanda in sig själv. Det innebär att placera sig själv i en annan persons inre verklighet utan att bli hotad, reaktiv på den andres tillstånd eller placera sin egen inre verklighet i denna person.

Effektiv resonans

Den amerikanska psykiatern och psykoterapeuten Stern menar att empatisk förmåga grundar sig i något som han kallar för effektiv resonans. Effektiv resonans uppstår i en nära kontakt där barnet får en uppfattning om att inre psykiska upplevelser är möjliga att dela med andra. Det medför att barnet som vuxen själv kan reglera och hantera sina känslor och inte är i ständigt behov av andras beröm, uppmuntran eller uppmärksamhet.

Empati utgår från att förstå dig själv … 

Empati kräver både inlevelse och förmåga till att känna med andra utan att för den skull blanda in sig själv. Det kan låta motsägelsefullt och är inte helt lätt. Utgångspunkten är att förstå sig själv och sina egna gränser. Förstå vad som är du och vad som inte är du och klart kunna se  skillnaden. Det är vanligt att vi läser andra genom vårt eget filter och utgår från dessa i ett samtal. När vi tränar empati i Ledarskapet handlar det främst om att träna på att lägga sig själv, sina egna tolkningar och tankar åt sidan, vara närvarande och lyssna.

Empati stärks av att träna medveten närvaro och lyssnande.
Det kan du träna genom att vara:

• Grundad; trygg och stadig
• Närvarande; i kropp och tanke – här och nu
• Centrerad; balanserad i rummet
• Öppen; tillåtande med förmåga att skapa space för alla upplevelser
• Nyfikenhet; ställ öppna frågor och lyssna
• Accepterande; icke dömande eller tolkande – ge utrymme för det som uppstår

När du är grundad, närvarande, centrerad och öppen så skapas ett tillåtande klimat som öppnar upp för tillit och förtroende på ett djupare plan. Många gånger uppstår mycket inom oss själva när vi stannar till – och då är det viktigt att i kommunikationen lyfta fram och skapa oss insikt om våra egna reaktioner och tankegångar för att kunna hantera dessa på ett medvetet sätt.

Källor:
Holm, U. (2001). Empati – att förstå andra människors känslor. Stockholm: Ulla Holm & Natur och KulturStern, D. N. (1991). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur.