Vad säger forskningen om NLP…

NLP – ett nytt område i den akademiska världen

Inom den akademiska världen så är NLP ett nytt område. Inledningsvis har mycket av forskningen handlat om att undersöka effekten av NLP-metoder inom det psykoterapeutiska området. Mycket återstår att göra för den som vill vara med och bryta ny akademisk mark, inte bara inom psykoterapi utan också inom ledarskap, påverkan, personlig utveckling, prestationspsykologi och coaching kopplat till NLP-metoder (nlp.se/nlpforskning.html, 2011).
Att det finns dåligt med forskningsunderlag inom NLP bekräftar också Jane Mathison, först i välden med att disputera i NLP år 2004. Tosey och Mathison skriver i en artikel att NLP har uppnått en stor popularitet som förhållningssätt inom kommunikation, lärande och personlig utveckling. Det finns några spridda undersökningar om hur NLP använts i olika syfte; bland annat i jobbsökning, i arbete med klaustrofobi, inom terapi, drogbehandling etcetera. Det verkar användas allmänt i utbildning, men att det ändå är ett ämne det nästan är tyst om i den akademiska världen. Det kan därför vara svårt att få en välgrundad uppfattning om NLP bland alla påståenden och kommersiella intressen där den utövas menar de.

Tidigare forskning – psykoterapeutisk inriktning

Vidare menar Tosey och Mathison att tidiga publikationer har en psykoterapeutisk inriktning eftersom dess initiala studier var på Fritz Perls, grundaren av gestaltterapi, Virginia Satir, familjeterapeut, och Milton Erickson, en hypnosterapeut. Sommaren 2010 hölls dock världens andra NLP-forskningskonferens, på University of Cardiff i Wales huvudstad Cardiff. Konferensen samlade ett 70-tal deltagare, främst från USA och Europa men även från Sydamerika, Asien och Australien.

Spegelneuroners koppling till språk och handling

I artikeln Mirror Neurons: a neurological basis for making sense of the words, feeling and actions of others, beskriver Mathison att upptäckten av spegelneuroner ger oss förmodligen en av det senaste årtiondets viktigaste pusselbitar för att förstå den informationshantering som vår neurologi utför. Spegelneuroner kallas en specifik grupp av neuroner som avfyras både när en handling utförs och när den observeras. Hon skriver vidare att upptäckten av spegelneuroner ger en biologisk förklaring till varför NLP – verktyg som t.ex. modellering, beteendegeneratorn, som-om, matchning m.fl. fungerar så väl som de gör. En av de mest intressanta aspekterna relevanta för NLP – området är att det finns bevis för att spegelneuroner är inblandade i vårt språk. Forskarna har upptäckt att meningar relaterade till handlingar avfyrar spegelneuroner kopplade till innehållet i meningen. Att lyssna på fotsteg eller ord som ”gå” och ”springa” följdes av aktivitet i de områden som är ansvariga för att skapa benrörelser. Det ger en förklaring till kopplingen mellan neurologin och lingvistiken (språket). Forskarna menar att vi förstår en handling eftersom motorrepresentationen av den handlingen aktiveras i våra hjärnor. Spegelneuroner aktiveras oavsett om handlingen observerades visuellt eller bara hördes. Mathison skriver att forskarna också har upptäckt att spegelneuroner påverkar våra känslor. Människor som observerar t.ex. känslor av lycka eller upplever dem själva aktiverar samma mönster i hjärnaktivitet.

Utmaningar för NLP

Sammanfattningsvis verkar det vara mycket inom NLP-området som utbildning och undervisning kan dra nytta av anser de. Men Mathison och Tosey har också identifierat följande sju viktiga utmaningar som NLP forskning står inför:

1. NLP pragmatiska, anti-teoretiska hållning
NLP skapades för att kunna användas. Grundarna tog en uttryckligen anti-teoretisk, pragmatisk hållning som inte stämmer överens med de flesta akademiker: “Vi har ingen aning om den ’riktiga’ sakens natur, och vi är inte särskilt intresserad av vad som är ’sant’. Funktionen för modellering är att komma fram till beskrivningar som är användbara “(Bandler & Grinder, 1979, s. 7, betoning i originalet).

2. Eklekticism och brist på teoretisk samstämmighet
NLP verkar härstamma från tre grupper av inlärningsteori: Lärande som “tillväxt” (t.ex. sin tro på den mänskliga potentialen, influerad av Perls och Satir), lärande som “association” (t.ex. metoder för “förankring”) och lärande som konstruktivism (en kunskapsteori som säger att kunskap konstrueras och således inte är någon avbild av verkligheten). Tanken att alla kunskapssystem måste ha en enande teoretisk ram är inte bekräftad av idéhistoria. Trots detta verkar det rimligt att betrakta NLP inte i första hand som en teori, utan som en praxis som utvecklas genom att ifrågasätta disciplinär ortodoxi och arbeta över teoretiska gränser. I den meningen är den tvärvetenskaplig/tvärdisciplinär. En teoretisk samstämmighet kan utläsas på den epistemologiska nivå, såsom föreslås ovan. De förenande egenskaperna hos NLP som förtjänar teoretiska förklaringar bör förmodligen ligga i principerna för modellering, inte i de olika teknikerna.

3. Svag koppling till samtida akademiska arbetet inom relevanta områden

4. Tron att det finns forskning och bevis som vederlägger/motbevisar NLP
Vetenskaplig forskning inom NLP är svag, och den metodologiska inskränktheten är stor vilket innebär att den befintliga empiriska forskningen inte kan stödja slutgiltiga slutsatser om NLP.

5. En otydlig faktabas för NLP, och brist på utvärdering av sina rutiner
Även om studier och undersökningar är många och ingående, så finns insamlingen av data och analysprocedurer inte beskrivet i detalj i publicerade källor. Behovet av en högre grad av kritisk utvärdering och forskning bekräftas av NLP utövare (Hancox & Bass, 1995; Miller, 2005) samt av kritiker såsom Eisner (2000), inom psykoterapi.

6. Etisk oro hur NLP används i praktiken
• Det finns oro för att NLP är manipulativ.
• Att användning av NLP instrumentellt för utövarens vinst strider inte bara med NLP: s epistemologi, men också med sina etiska regler, så oron är helt befogad.
• Att NLP som en uppsättning idéer till sin natur är mer mottaglig för oetisk användning än andra typer av arbetsätt verkar alltför förenklat.
• Det främsta problemet verkar vara hur etik behandlas inom ett område där det är möjligt för en lekman att förvärva tekniker och att öva efter en relativt kort utbildning (t.ex. i storleksordningen 12 dagar att bli en certifierad utövare). Detta är inte att föreslå att lösningen nödvändigtvis ligger i professionalisering, som i sig är omtvistad och är i spänning med NLPs betoning på självbestämmande.

7. Brist på reflexiv kritik av NLPs diskurs och sociala praktiker
Det saknas kritiska diskussioner. Utmaningen för NLP samhället, kanske, är att utveckla en större reflektiv medvetenhet om denna dimension av sin diskurs – som, i ett område så djupt intresserad av subtiliteter språk och meta-kommunikation (Bateson, 1973), bör vara möjligt.

Ökad dialog och formell forskning – viktig

Avslutningsvis säger Tosey och Mathison att NLP säkerligen skulle meriteras av ytterligare uppmärksamhet inom forskning genom ett akademiskt intresse som leds av en ärlig skepsis kompletterad med ökad dialog mellan utövare och akademiska samhällen. En formell forskning, företrädesvis genom olika metodologiska ansatser, skulle vara viktig för att representera användarna och klienternas erfarenheter.